Alla vi som jobbar inom idrotten skriver nog under på att det där med att skilja på privatliv/fritidsintresse/arbete är extremt svårt. Men man måste vara medveten om att 40 timmars veckor är ovanliga. 70 timmar under högsäsong och 20 när det lugnar ned sig är nog normalt för många av oss.

Jag hade inte för avsikt att döma många matcher i år. Men när det krisar så....

Igår började min innebandyhelg i Strängnäs 09:00. Jag är morgonpigg så det är suveränt med tidiga matchtider och Katrineholms ledare Mattias Hallqvist tyckte det funkade bra trots avresa mycket tidigt. Utmaningen var att få de unga tjejerna att äta ordentlig frukost, känns det igen ni ledare för tonåringar?

Jag dömde 2 helt underbara flickmatcher ihop med en kollega som jag aldrig dömt ihop med. Marcus Åbom. Duktig domare och tillika klubbchef i Torshälla. Har bara superlativ att säga om spelare, ledare och föräldrar på läktaren.

Direkt efter det ett givande möte med 2 föreningar i Thomashallen innan det var dags att mellanlanda i hemmet för klädbyte.

Ut till Skjulstahallen för en spännande H2 mellan Standard-Trosa som avgjordes i sudden.

Blev ett antal jobbrelaterade samtal i hallen.

Hem i 2 timmar och kolla den livesändning via Facebook som Strängnäs bjöd på samtidigt som man sitter uppkopplad på "matcher idag" för att se hur det går för alla överallt.

Middag med gammal innebandyvän på kvällen med respektive sambo/fru där samtalsämnet innebandy kanske blev 50 % till sist.

Idag började sammandraget jag dömde ihop med sambo Lena och Susanne från Standard(som dömde sina första matcher) 09:30. Ett flickor grönt A. Alltså, vilken glädje. Vad tycker tjejerna är viktigast? Att göra mål eller "sätta hejaramsan"? Fantastisk förmiddag <3

Sitter vid datorn och har just jobbat. Att vara väl förberedd för en ny arbetsvecka är A och O. Trött som bara den men längtar trots det tills det att bussen går 05:50 imorgon till kansliet.

Och höjdpunkten?(lång väg för att ta sig dit va=))

I en av de sista flickmatcherna idag så har försvaren kontroll på bollen. Får press på sig och tappar oturligt balansen. Men istället för att ta bollen och bli ren mot mål så stannar anfallen upp och väntar på att försvararen reser sig upp och tar bollen och sen spelar man vidare.

Skulle ljuga om jag inte sa att jag får kondens under ögonlocket när jag ser händelsen spelas upp för mitt inre igen och igen.

Hoppas du somnar med liknande fina händelser på näthinnan ikväll.

 

//Janis (Kanslichef SöIBF)